Under andra världskriget förklarade sig Sverige som ett krigsneutralt land som politiskt sätt ville stå utanför alla möjliga krigssituationer. Men då måste jag bara fråga mig själv, hur neutralt var Sverige egentligen?
För att försöka komma fram till något vettigt svar när det handlar om Sverige gjorde rätt eller fel som lät exportera järnmalm till Tyskland under andra världskriget så är det mycket man måste ta hänsyn till, och ur många synvinklar. Det måste vara en av de svåraste syftningsfrågorna när det handlar om Sveriges politiska roll eftersom alla beslut och allt man värnade mest om var att sätta landet i säkerhet. Det kan jag faktiskt förstå, för vad hade kunnat hända med Sverige om det hade blivit indraget i kriget, under kontroll av självaste krigsmakten Tyskland? Jo, troligen hade vi åkt dit på samma smäll som de flesta andra länderna i Europa och då hade Sverige blivit helt passiviserat och förtryckt under en fruktansvärd diktators order. Då hade vi helt enkelt inte haft så mycket att säga till om, så på så sätt var det ju bra för landet att man gjorde som man gjorde.
Men där börjar skon klämma allt mer för det är ju lätt att säga att det blev bra för Sverige, för hur bra var det egentligen för omvärlden? ”Bra” kan man ju verkligen inte säga att det blev utan snarare fruktansvärt. Om Sverige aldrig hade stått för den enorma exporten av järnmalm till Tyskland så hade kanske aldrig historien behövt stå med såna hemskheter bakom sig. Men det var ju faktiskt priset för att man hällre satte landet främst för att undvika en extremt svårhanterlig situation. Vem vet, det kanske hade gått att undvika att miljontals människoliv gick till spillo om inte Sverige hade hjälpt Nazityskland. Så därför är det omöjligt att kalla Sverige för politiskt neutralt eftersom man i största grad låg till grund för att historien fick ett extremt sår som troligen aldrig kommer läka.
Eftersom jag sa det så säger det ju sig självt att jag tycker det var fel att Sverige exporterade järnmalm till Tyskland. Man måste helt enkelt väga över mycket i den här frågan för att tycka som man tycker. Och att jag tycker som jag gör kan bara jag stå för. Nu när jag kan stå här med facit i hand omkring sjuttio år senare så är det ju betydligt lättare att säga vad jag tycker är rätt eller fel. Så även fast jag har sagt att jag tyckte det var fel som Sverige gjorde så kan man faktiskt inte klandra landet så extremt mycket ändå. Det hela hände ju faktiskt för en ganska lång tid tillbaka och man visste väl inte riktigt var det egentligen var man gjorde när man hjälpte Tyskland.
Det kanske är mycket dubbelmoral att jag tycker att det var både bra och dåligt som Sverige gjorde, men så tycker jag i alla fall. För Sveriges del så får jag hoppas att folket var ovetande om vad man egentligen höll på med för det var ju inget bra man bidrog till.
